Fråga:
Hej Iris
Jag har en vän där jag under en längre tid misstänkt att hen är alkoholist. Varje gång hen tar sig ett glas blir det ofta tre eller fler och personen blir nästan alltid berusad. Skall jag tycker du påpeka denna oro och i sådana fall på vilket sätt? Jag vill ju inte heller göra mig ovän med hen då vi är nära vänner.
Tack för svar.
Iris svarar:
Det är ett svårt dilemma för den som är på väg in i beroende är ofta i ett förnekelseläge och den personen vet att hean kan sluta när hean vill och hean nöjder sig med det, men det är inte det som är problemet.
Problemet är att hean inte kan låta bli att börja igen och när hean har börjat igen så stoppar hean inte förrän berusningen ger kicken att komma ur alla sina inre våndor för att heans autopilot säger ”varning varning varning” och personen dricker tills den rösten tystnar.
Personen dricker inte för att blir full utan för att slippa ifrån varningen för att beroendet , suget och begäret, ska ge sig och kroppen ska blir lugn.
Så… belöningen är ”pust, äntligen… för en stund” sedan börjar det inte pockandet igen på en god stund men, suget kommer tillbaka, allt annat blir transport. Hean börjar leva som en transport mellan, innan drickande… drickande… efter drickandet.
Bakfyllan och ångesten har blivit belöningssystem, när de kommer så vet personen att då får hean vara i det för det går inte att undvika och då kan hean tycka precis så illa om sig själv som hean gör, älta och vältra sig i nervärderingar och egenkränkningar, och… få den lilla uns av uppmärksamhet från sig själv som gör att hean överlever.
Det naturliga belöningssystemet, det som gör att vi blir ljusa inuti och ser ljust på tillvaron, där vi har hopp och glädje och uppskattar oss själva och andra och älskar att umgås, det har gått förlorat.
Istället har hean knutit upp sig med ’flaskan’, det är kärleksobjektet som personen längtar efter, saknar och önskar sig, allt annat är transportsträcka till och från flaskan.
Hur ska du bäst kunna upplysa hean om sin situation???
(obs! Jag säger hean istället för hen, skälet är att det är en förkortning av henne-honom, eftersom jag inte kan försonas med att göra om människor till ett neutrum, ett ting, och det blir det för mig när jag läser eller skriver hen)
Det jag skulle göra vore att beskriva situationen så konkret som möjligt och utan värderingar som väcker känslor. Tex
”jag blir orolig när du och jag umgås, vi kommer överens om att vi ska ta ett glas, och då tror jag att vi ska dricka en öl eller ett glas vin.
Det är jag alldeles nöjd med, men när vi väl har druckit det så fyller du på, ett efter ett efter ett, och du blir mer och mer berusad, och då blir jag orolig och det är jag obekväm med.
Du behöver inte alls svara mig eller försvara dig, jag ser det jag ser och det oroar mig, jag vill bara förmedla det till dig och sedan kan du göra vad du vill med det. Du behöver inte försvara eller förklara eftersom jag är delaktig de gånger du och jag går ut tillsammans, eller sitter hemma och tar ett glas, jag vill bara ge dig en vink så att du kan tänka efter om du vill ha det så eller ej. Det är bara du som kan ta hjälp om du behöver och om inte…. tjaa, då är det som det är och fortsätter så…. hej då, vi ses”
Sedan är det viktigt att du släpper alla investeringar vad hean gör med det, om hean förtränger det som om du aldrig har sagt det, eller får dåligt samvete, skuld- och skamkänslor inför dig, slutar umgås med dig eller… eller…? om hean tar det på allvar och börjar inse att hean har ett problem med alkoholen.
Det viktiga är att du sedan fortsätter att umgås men att du… gör som du känner är komfortabelt för dig. Att du t.ex., tackar nej till ett glas men gärna går på kafé och tar en kopp, eller tar en promenad, eller lagar god mat hemma utan sprit, osv.
Om hean slutar tacka ja till ert umgänge, inte har tid eller lust, är sjuk eller har någon annan orsak att tacka nej, så är det viktiga ändå att du inviterar igen och igen och…. det är den bästa väckarklocka som en person in i ett missbruk kan få, att det är någon som vill heans sällskap och att det är hean själv som undviker… det om något, väcker känslor som pockar på självbevarelsen, det väcker… något, och det är bra.
Ge inte upp att fortsätta att vilja umgås med hean, och samtidigt, gå inte med på att låta personen missbruka tillsammans med dig. Den paradoxen har en stor betydelse långsiktigt för hur en person blir motiverad att komma ur sitt eget dilemma med att ha fastnat i kärleken till flaskans innehåll.
Du får gärna fortsätta att fråga vidare över tid, eftersom detta är inledningen på ett medvetandegörande av en person som ofrivilligt glider in i ett missbruk, och som inte får upp det till sitt eget medvetande förrän den redan sitter fast i missbruket och har fått ett förändrat belöningssystem.
Senaste kommentarer