Barn som skadar och pinar djur

Fråga:

Hej Iris

Jag har en femårig flicka som inte direkt skadar men som behandlar djur lite extra hårdhänt liksom. Bär kattunge i huvudet, håller fast fast de vill gå iväg osv. Vet du vad detta kan bero på och hur vi hanterar det?

/Orolig mamma

Iris svarar:

Hej du oroliga mamma.

När barn, av en eller annan anledning… det kan vara fysiskt, att de varit med om hotfulla saker, ramlat, haft krupp eller på något sätt varit utsatta, så kan de få en okänslighet för sina egna upplevelser av känslor.

Då får de lätt ett sug efter känslor och om de då tar hårdhänt i djur så skriker djuret och då får de en känsla inuti sig själva och alla känslor är bättre än inga känslor. Då kan de synas som sadistiska eller åt det hållet.

Det är inte sadism även om det tar sig sådana uttryck utan det är barn som är högkänsliga och därför blir avstända, att de inte sett andras förlösande av känslor och helt enkelt inte har fått förebilder.

Det kan vara barn som är extremt blyga och inte vågar uttrycka några känsloyttringar utan ser till att andra uttrycket det de själva inte ’får’ uttrycka för sig själva.

Känslor är i grunden kroppens medel att låta människan förändras. När vi fått någon föreställning som, pga ofullständigheter, inte uppfylls så behöver vi förändras, då blir vi besvikna och under det finns sorg, smärta, längtan coh saknad och… t.o.m lättnad, och när vi lever de känslorna så släpper låsningen, bilden bryts ner och det uppstår någonting annat, den gamla bilden bleknar.

Om ett barn är omoget i detta, och det tror jag är fallet när det gäller ditt barn, så kan du kärleksfullt stoppa och säga ”var mjuk, ta fint, lugn…” osv. fortsätt stoppa och behandla djuret och henne kärleksfull då… tills beteendet ändrar sig. Tills hon får en relation till det lilla djuret och ser det som levande kännande och att det kan göra ont i djuret precis som henne själv. Då får hon medkänsla och då går plågandet över.

Om du vill ha mer ingående svar så skriv gärna episoder så ska jag se om jag förstår bättre.

Med vänliga hälsningar Iris

Ställ din egen fråga

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *